Vad är högskoleprovet egentligen?
Först bör vi kanske reda ut vad denna artikel handlar om, visst, det är högskoleprovet som titeln beskriver, men det är från en infallsvinkel som passar någon som är helt novis och vill veta vad egentligen högskoleprovet är för någonting. Som ofta när människor skriver om ett, för dem, känt och välbekant ämne så kan det ofta bli lite väl specialiserat eller åtminstone betydligt mer än en grundkurs vilket i sin tur kan bli väldigt svårt för en novis att förstå vad det handlar om.
Nu använder jag ju ordet ”novis”, och för att hjälpa dem som ännu inte lärt sig vad det betyder, det är ungefär nybörjare eller kan även vara nästan ovetande och det är vi ju alla innan vi lärt oss någonting.
Känner du igen dig? Bra, då är denna korta artikel för dig!
Högskoleproven skapades 1977 som ett test för att mäta de färdigheter man kan behöva besitta vid högskolestudier och provet har fortfarande samma idé och grundkoncept än idag.
Själva provet är inte alls öppet enbart för blivande studenter på universitet eller högskola som namnet i hög grad antyder utan vem som helst kan skriva högskoleprovet, du behöver inte ens vara Svensk medborgare, du kan även skriva provet i andra länder, dock endast ett 10-tal länder i Europa och inte i andra länder i världen.
Intresset för att skriva ett eller flera högskoleprov har verkligen slagit genom inom många olika grupper och åldrar i Sverige och det är många fler än blivande studenter som gör provet. De yngsta provskrivarna har varit mellanstadie elever som velat testa sina kunskaper och vidare upp genom alla åldersgrupper. Det har helt enkelt blivit ett väldigt populärt sätt för många att bara för sin egen skull hålla hjärnan i form.
Proven hålls två gånger per år, alltid en lördag, vårprovet runt månadsskiftet mars/april och höstprovet september/oktober. Hösten 2011 moderniserades provet och antalet frågor utökades från tidigare 122 till nuvarande 160 som fördelas på ett antal olika pass med 2 delar med 4 grupper i varje del.
Den verbala delen, vilket inte ska missuppfattas, provet görs i skrift, inte verbalt, den innehåller 80 stycken frågor inom läs och ordförståelse varav en del med 20 frågor gäller engelsk text. Den kvantitativa delen har även den 80 stycken frågor inom områdena matematik samt logiskt och analytiskt tänkande.
Provet innehåller faktiskt 5 olika 55 minuters provpass, dock är det endast 4 av dessa som räknas för poängberäkningen av provet, det 5e provpasset är ett så kallat utprövningsprov för att kunna testa och utvärdera innehåll i kommande högskoleprov. Det avslöjas inte i förväg vilken del som är utprövningsprov.
Även om många som skriver högskoleprovet nu inte är blivande studenter så är provet inriktat gentemot blivande högskolestudenter och drygt en tredjedel av intagningarna på högskola baseras på den poäng den sökande uppnått på högskoleprovet. Dock behöver man inte skriva provet varje år, poängen som erhålls för provet gäller i fem år för högskoleintagningar.
Vill du veta mera om högskoleprovets olika delar samt anmälningar, orter m.m. så besök hemsidan Högskoleprov.org, där hittar du ett antal artiklar med mera specifika inriktningar.